Jag har under en längre tid mått riktigt dålig, har varit så energilös att jag "hållit mig borta". Ska försöka förklara här nedan varför. 

För att försöka må lite bättre och få lite mer energi har jag ätit "bra" gastropareskost i några veckor. Ja, de blev vare sig mer energi eller bättre mående - det blev raka motsatsen! 

Jag har mått, rent av sagt skit. Smärtan i magen har varit så intensiv att jag helt tappat humöret och livsgnista. Illamåendet har fått mig sängliggandes och orkeslös. All energi har magen tagit för att hantera matsmältningsprocessen så energi till andra saker har varit sparsamt.

Jag har fått planera min tid och energi. Har reflekterat över att ca 4 timmar per dag har jag kunnat ägna åt annat än att sova, vila eller "bara vara". 4 av dygnets alla 24 timmar 😢

Insikt är värdefullt men det gör fruktansvärt ont och ledsamt när jag inser det tragiska. Livsgnista är dimper och jag hittar inte så mycket som är positivt trots att jag egentligen har flera roliga saker att se fram emot. 

Smärtan är så intensiv och tar död på allt. Jag har flera gånger funderat på att lägga in mig. Få smärtstillande mot det onda och dropp för att leva. 

Jag vet att det är åt de hållet sjukdomen tar mig men jag är inte riktigt redo än, jag är inte färdig, jag har så mycket jag vill uppleva och prestera. Jag biter i lite till, jag fortsätter kämpa för en dag vet jag att jag inte kämpat förjäves.