Nu är det en vecka sedan operationen gjordes, allt har gått bra och jag mår utmärkt. 
Nu är det snart ett år sedan som mitt liv förändrades till det bättre när jag började med vitamintillskott och celluppbyggnad. 

Jag har känt dofter av matos, doften av McDonalds, längtan till en fin stek med potatisgratäng, ja, egentligen längtan till all varm mat. Vet att jag kommer i sådana här faser med längtan efter mat, att få känna smaker, att få njuta och svårigheterna med att stå emot. Nu fick jag ett tillfälle att ge efter och äntligen få äta och fira bra positiva händelser. 

När jag ska "fira" måste jag ändå tänka på vilken typ av mat och mängden mat, kan tyvärr inte ta vad som helst. Igår blev det grillad kyckling,  god sås och vitlöksbröd. Jag tuggade och åt, längtan efter mat var så stor, fort gick det, vet inte om jag hann andas i mellan. Thomas sa till mig ett antal gånger att ta det lugnt, men hjälp! vad svårt de va. 

Efter "firandet" blev jag trött och illamående. De blev till att lägga sig ner på höger sida. Matsmältningen tog all min kraft så det va bara att gilla läget, att sova några timmar. 
Ibland kan jag ta att jag mår dåligt efter, de kan vara värt det men detta "firande" var inte så smart gjort av mig.