Julafton är över - så skönt! Får jag säga så? Ja det får jag för det är precis så jag känner. Julafton betyder så ofantligt mycket för mig. Jag har inte många traditioner men just julen är traditioner jag varmt vill bevara. De sitter så nära mitt hjärta med familj, värme, kärlek, umgås och mycket skratt.

 

Denna jul blev inte alls som tradionerna. De har gjort ont i mitt hjärta men har ändå försökt hitta ett sätt att hantera att julen och traditioner kan förändras. 

 

I två dagar har jag bakat, fixat och trixat för att få julen så nära min önskan det ändå går. Jag älskar att laga mat och baka trots mina sjukdomar. Tycker det är fantastiskt roligt att laga god mat och baka julgodis, tårtor och efterrätter att bjuda på. Denna gången var det dock inte till mig själv eller min familj och jag skulle inte själv närvara.

 

Regnet öste ner, det blåste kallt men det kändes viktigt för mig att åka till kyrkogården. Först åkte jag till  farmor och farfars grav och sedan till mormor och morfars grav. Tände ett ljus för dom var och pratade lite jul med dem. Under tiden jag pratade tog jag bort lite nerfallna löv från granriset som ramade in gravstenarna. Det gjorde ont i mitt hjärta, mina ögon vattnades och tårarna föll ner på min kind, mina tankar snurrade runt i huvudet. Insåg återigen hur viktig julen, familjen och traditioner kring julen är för mig. 

 

Inte en jul till utan båda mina döttrar med respektive och min familj. Jag älskar och saknar er <3