Efter att ha haft två heltidsstudier med tentor i alla ämnen och jobb så har nu min rustning börjat krackelera. 


All stress om att jag måste klara mina studier, alla förberedelser inför jul, all stress om den jobbiga tiden med raketer och smällare som kommer med en livrädd hund, hur ska jag göra med studierna? Det är ju min dröm men pengarna måste ju in. Jobbet VS min diabetes, känner jag en stor oro över. En psykisk oro för mina kära. Är sällan hemma så mitt dåliga samvete för hur jag missköter mitt hem slår mig hårt i ansiktet. Jag sviker min hund för tiden räcker inte riktigt till. Vet att han har det jätte bra när han är hos min mamma men mitt dåliga samvete slår mig hårt även här. 

Jag är så fruktansvärt trött att jag har svårt att hålla tårarna tillbaka. När jag är ensam spelar det ingen roll vad jag läser, pluggar, ser på TV, åker bil, promenerar med Ludde eller att någon frågar hur jag mår börjar jag gråta. Är så trött men kan inte sova, bara gråter, fan fan fan!!!

2016 har varit bra på många sätt hade bara önskat att ett "problem"/en ny korsning kom i taget, det finns ju ändå 365 dagar att sprida ut den negativa stressen på ☺️. 

Nu kommer en ny vecka och jag ska bara jobba natten varje "dag", vet inte när jag var ledig sist där jag bara kunde vara. Tror jag behöver några veckor på varmare breddgrader för återhämtning 🔆.