De här med att äta är så socialt, det är till och med så jag blev ledsen när jag såg hur de lagade pizza tillsammans. 

Jag väljer oftast bort stora sällskap med mat för att det är psykiskt jobbigt för mig. Känslan av att också kunna känna en "tillhörighet" blev fruktansvärt kraftfull. 

Soppa är gott på många sätt men jag vill sätta tänderna i något köttigt. Ja, jag har blivit mer och mer vegetarian men jag kan men säkerhet säga att längtan till en fin bit kött kommer lite då och då. 

Att bli "vegetarian" är inte en val jag själv har tagit, det är min sjukdom som gjort valet åt mig.